teletjejens blogg

Idag ringde min favvokille bara för att snacka. Kolla läget och om jag mådde bra och så. Det värmde verkligen och jag blev sååå glad. Men jag sitter hela tiden och hoppas på att en annan stammis, ickefavvo, inte ska ringa. Han vill ha mig till att stoppa upp konstiga saker i fittan och spy när jag suger av min dildo. Då är det mindre kul att vara telehora. Men i och för sig brukar det löna sig att prata med honom, så jag spelar bra.

Nu var det inte favvosar och ickefavvosar jag ville ta upp, utan i det här inlägget tänkte jag skriva lite om mina tankar kring telefonhoreri kontra gammalt hederligt horeri. Eller hederligt och hederligt. Det är så roligt hur man använder ord och uttryck utan att tänka på vad de betyder. Och jag erinrar mig att även PHPH hade samma språknoja som jag har. (Den enda vettiga bloggen av en telehora jag läst) Är det något speciellt för oss telehoror? Eller är vi telehoror för att vi gillar språk? Eller blir vi kanske intresserade av språk just för att vårt arbete är enbart verbalt? (eller nästan i alla fall) Nåja, strunt samma.

För att relatera tillbaka till telehoror kontra ”riktiga” horor. Vilka är då skillnaderna? Ja, jag har ju aldrig varit ”riktig” hora, men jag får väl försöka tänka mig in i det:

• En ”riktig” hora tjänar antagligen mer än en telehora. Detta beror förståss på hur mycket man jobbar, men om man jämför timlönen så tror jag det är så.
• En telehora utsätter sig inte för några risker och behöver inte göra saker hon inte vill. Ingen kan tvinga henne med våld och om det nu är så viktigt för mannen i fråga så kan hon bara spela lite teater och skratta för sig själv.
• En telehora får inga sjukdomar. Däremot blir man arbetsskadad och använder vissa ord och uttryck flitigare än andra. En observation som både jag och ovan nämnda PHPH och säkert flera med oss gjort är att ”härlig/t/a” används väldigt mycket i den här branschen. Det smittar tyvärr av sig på mitt vardagstal. Nu t.ex. fick jag ett samtal där vi säkert sa ”härligt” och ”hääärligt” 50 gånger på 3 minuter. Jag kunde faktiskt inte hålla mig för skratt på slutet just för att jag precis satt och skrev det här.
• En ”riktig hora” sliter ut sig på ett helt annat sätt än en telehora gör (Har jag fått för mig, så rätta mig om jag har fel). Men visst, om jag pysslar med annat samtidigt som jag pratar i telefonen kan jag få nackspärr dagen efter. Och jag kanske utsätter mig för lite mer strålning än den ”riktiga” horan.

Men i övrigt har vi nog ungefär samma känslor och tankar kring jobbet. Jag tror inte det är sexuellt upphetsande för en ”riktig” hora att bli knullad på diverse sätt som inte tilltalar henne, eller som tilltalar henne för den delen men med rätt man, lika lite som jag blir upphetsad av saker som... jag inte blir upphetsad av. Men det måste göras. Och som jag nämnde ovan så är mina chanser till att göra något jag inte vill antagligen lite större än den ”riktiga” horans. För det finns ju svin överallt. Sen finns det ju tjejer som ägnar sig åt camsex samtidigt som de har audiosex. Det skulle inte jag vilja, för jag tycker det känns för utlämnande för min smak. Så om jag tycker att camsex är för utlämnande, då ska jag nog inte bli ”riktig” hora. Men nu kom jag att tänka på en del pervokunder som jag har, eller kanske speciellt en. Han vill alltid prata med min minderåriga, men byxmyndiga karaktär. Han är analfixerad och vill att hon ska testa att stoppa upp allt möjligt i röven. Duschslang och spruta in vatten, flaska, dildo, you name it. En annan gång råkade han ringa min lite mer bestämda karaktär, nätt och jämt myndig som sa att hon faktiskt inte ville stoppa upp grejer i röven. Då blev han väldigt arg och la på. Det är så roligt, för han låter så mjuk och pedagogisk och är ett sånt pervo. Det sjuka är att jag inte bara tror det här är fantasier från hans sida. Med en del människor får man ju såna vibbar och jag tror att han faktiskt, om inte utnyttjar, så försöker utnyttja väldigt mycket yngre tjejer och få dem att göra saker de egentligen inte vill på ett mjukt och pedagogiskt sätt. Det går liksom stegvis. Han brukar även vilja att min lilltjej ska suga så hon nästan kräks och han har även bett om bild på hennes lilla tonårsfitta. När hon inte ville skicka så blev han så ihärdig och tjatade och tjatade, fast på ett mjukt sätt. Vilken tonårstjej hade kunnat motstå? Tänker jag. Usch! Det där är verkligen en sån kund som aldrig får min respekt, även om jag inte visar det för honom förstås.

Kom att tänka på det här med dominans och hur jag kanske skulle kunna förklara. Eller kanske inte, men jag kan ju försöka. Jag hade en kund som ringde:
Jag: Hallå...
Kund: Hej, Madam.
Jag *börjar redan känna den där tvekan*: Vem är du?
Kund: NN, Madam.
Nu börjar jag undra lite vad han vill. Ok, han kallar mig madam, men vad ska jag kalla honom? Herrn? Nej, det går ju inte. Hans namn? Hmm. ”Han”? Vill han att jag ska vara gammaldags?
Jag: Och vad tycker NN om då?
Kund: Det är madam som bestämmer.
Men herre Gud i London! Hur fasen ska jag kunna veta på vilket sätt du vill bli dominerad om du inte berättar det för mig? Jag fick helt enkelt säga att dominans inte var min grej, ursäkta och lägga på. Men det är ofta så, de vill bara att jag ska vara dominant och sen berättar de inte på vilket sätt. Hur ska jag då kunna ge dem en bra service? Men det finns ju kunder som berättar vad de vill ha. Jag hade en som ville att jag skulle säga att hans kuk var liten. Haha, satt och läste PHPH’s blogg just då och det slinker ur mig av bara farten:
Jag: 15 centimeter! *låter skärrad* Du, det var inte mycket att hänga i julgranen! *låter dominant*
Satt och läste just det inlägget precis då. I hennes fall blev det ju fel, i mitt fall blev det rätt. Men den grabben var rolig att dominera, eller förnedra kanske är ett bättre uttryck. Kommer ihåg en annan gång när jag skulle förnedra en kund verbalt, ja, jag tror det var han med madam:
Jag: Och sen ska jag... spotta... på din... din... store... fule... kuk!
Sambon asgarvade i kudden under tiden och högljutt efteråt och pratar fortfarande om stora, fula kukar. Men ursäkta!

Men så bra att jag har fått något att sysselsätta mig med när jag inte har kunder. Blogga is da shit från och med nu. Kanske.

Jag har ett tag funderat på att starta en blogg om mitt jobb, om roliga incidenter och bara rent allmänt skriva av mig. Och nu är jag här. :) Jag är en tjej på ±25 som jobbar som telefonhora på heltid. en läsvärd och rolig blogg på samma tema, som dock inte är aktiv längre men fortfarande finns tillgänglig är PhonePhucker. Är förresten lite sur på henne för att hon redan stulit det namnet.
Jag tänkte skriva ner lite möjliga frågor för er som funderar så vi får dem avklarade och kan börja på riktigt sen :) :

Varför valde jag det här jobbet?

Ja, ibland undrar jag samma sak. Jag tycker att det är ett väldigt kul jobb för det mesta, men det finns självklart tillfällen när jag inte får ut ett skit. exempel:

• När kunden inte berättar någonting om sig själv och man får lirka och lirka och ändå inte får fram något. Då känns det bara tråkigt och inte lägger de på heller.
• När "barn" - läs killar i puberteten - ringer. Då brukar jag försöka förklara för dem att; 1: de är för unga för att ringa hit och 2: det är jäkligt dyrt och mamma blir nog förbannad när hon får syn på telefonräkningen. Oftast hinner jag dock inte längre än till 1. Man kan ju tycka att det där inte är min sak, men jag tycker det. Jag kan tjäna pengar på män som är kåta och väljer att slösa hela sin lön på telefonsex, men inte på killar vars föräldrar kanske jobbar och sliter för att han ska kunna gå på sin fotboll eller vad det nu är. Jag är själv förälder, men min grabb har inte kommit upp i "ringa-linjer-åldern" än. Jag ringde själv linjer när jag var liten för att det var kul och spännande, men oftast var det gratissamtal. Notera att jag säger "oftast". Ibland gjorde jag något litet misstag som fick mamma att gå i taket, så jag fick lära mig att det var 020- och 0200-numren som var safe.
• När jag måste vara dominant. Jag avskyr att vara dominant. Visst är det att spela en roll, men på något sätt är det ju inte jag som är dominant utan de som vill att jag ska dominera. Jag är helt enkelt ingen domina - end of discussion. Men jag kanske kan utveckla det där lite i ett senare inlägg om jag kommer på någon bra formulering.
• När det ringer någon som man tror att man faktiskt kan tycka om. För det ringer ju inte bara sexgalna pervon, utan killar i alla åldrar, med olika etnisk bakgrund (fast mest svenskar måste jag säga), ja, med olika liv och olika stil. Så när det då ringer någon som man tror att man skulle kunna tycka om som kompis, någon med samma humor och som är allmänt trevlig, då får man inte ta kontakt med den personen.

Nu märkte jag att det inte bara blev saker som gör att jag inte får ut någonting, utan även saker jag irriterar mig på. Men vad är bra med jobbet då? Hmm, det finns faktiskt en hel del.

• Jag får spela teater, som jag älskar. När jag får någon på tråden som gillar rollspel blir jag superduperglad och lever ut tillfullo. Me like!
• Jag kan sitta på mitt feta arsle och tjäna pengar. Visst, jag blir inte rik, men... :)
• Om det är en bra kund får jag prata om mina egna fantasier och utveckla dem. Jag kan spåna på i timmar, om jag bara får, men det får jag oftast inte. Är det för att jag berättar med sådan lidelse eller för att de vill bli av med mig som de kommer så fort?
• Man får sig många skratt. Ibland måste jag hålla tillbaka för att killen inte menar att vara rolig, men en del driver som fan och då är det bara att garva på. Eftersom jag är en sån där person som skrattar ofta så gillar jag det. Men jag lär mig ju också att hålla masken, om än bara auditivt. Jag är inte hon med pokerface.

Det finns så himla mycket jag skulle kunna skriva, men jag tänkte ju blogga fler gånger och då kommer säkert fler tankar upp.

Blir jag kåt på jobbet?

Oftast nej. Men visst händer det ibland. Det är svårt att förklara varför eller av vad, men det är väl bara stilen på killen eller något. Varför gillar jag kladdkaka liksom? Jo, för att det är gott. Men varför är det gott? Det är lite så det känns med det fåtal killar som faktiskt berör något hos mig.

Onanerar jag på jobbet?

Nej. Jag har högre arbetsmoral än så. Jag säger inte att det är fel att göra det, men jag gör det inte. Dels för att det är mitt jobb och dels för att jag har familj.

vad brukar jag få för reaktioner när jag berättar vad jag jobbar med?

Jag har inte kommit till det stadiet där jag har "kommit ut" än. Vissa vet, men reaktionerna har varit blandade. Syrran garvade, mamma blev förfärad, sambon pratade jag ju med innan jag sökte jobben så han är cool. Han kan t.o.m. vara i samma rum numera och faktiskt bli tänd på mitt skådespel ibland, tihi. Kompisarna är ganska neutrala.

Hur funkar det rent praktiskt?

Jag sitter och pysslar med datorn eller ligger och sover eller gör något annat produktivt när det ringer i min telefon. Jag svarar, får höra vilken typ av linje personen ringer på, accepterar och sen sätter jag igång tidtagaren. Det finns alltså olika linjer. För tillfället jobbar jag för två företag, snart tre. Ett av dem är kopplade till mobilen, det andra är kopplat till hemtelefonen. På företaget som är kopplat till mobilen har jag bara en karaktär och kunderna som ringer dit vet att det är mitt jobb. På det andra företaget är det lite lurigare. På några av deras linjer *censur och piiip*. Har funderat på att säga upp mig från detta företag, men det är de som har mest kunder så vad ska jag göra liksom? Jag känner ju mig lugnt mest bekväm på de linjer där kunderna *censur igen*. För det här andra företaget har sådana också. Allt som allt har jag 5 karaktärer på det ena företaget (men om killen inte väljer någon specifik tjej så kan jag vara exakt vem jag vill, alltså behöver jag inte hålla mig till någon av mina karaktärer utan kan köra på som Anna-Greta 85 om jag vill, även om jag inte har någon karaktär som heter Anna-Greta och är 85). På mitt andra företag har jag en sjätte karaktär och för det tredje företaget har jag fixat en sjunde. Jag tror dock att de flesta som ringer de här "*piiip*-linjerna" vet att vi pysslar med telefonhoreri, eftersom det oftast är in-ut-sprut som gäller för dem. Sen har vi linjer där man absolut inte får prata sex. Kul med sådana linjer, men hittills har jag bara varit med om en enda kille som har ringt dit och inte velat prata snusk utan varit seriös (han är dock väldigt ihärdig och anpassningsbar. OM jag är 20 så är han 22 och om jag är 25 så är han 27, så jag undrar hur seriös han egentligen är). De andra har bara ringt fel nummer. Ja och sen är det bara att försöka lista ut vad killen vill ha och köra på det.

Känner jag mig äcklig?

Nej. Varför skulle jag känna mig äcklig? Typ.

Där var nog svaren på de vanligaste frågorna. Allt eftersom så kommer det ju mer, eftersom den här bloggen ju handlar just om mitt jobb. Idag hade jag en kille som var 30+ och bara hade haft sex en gång i livet för att han var så blyg. Det var lite nytt för mig faktiskt. Jag visst ju inte om han drev med mig, men jag fick ju agera som om han inte gjorde det. Respekt är väldigt viktigt tycker jag. Och han verkade bli nöjd. Han kanske hade någon konstig fetisch som typ jag-gillar-tjejer-som-tror-att-jag-nästan-är-oskuld. Kul. Sen hade jag en som tydligen bara ville att det skulle gå för mig (han frågade typ 10 gånger under loppet av 5 minuter) och sen, när det väl gått för mig ville lägga på. Jag kanske missade att han kom. Ja, det finns många roliga typer. Fågeln ringde också idag. Han är lite rolig faktiskt för han sitter alltid och tittar på porrfilm och när han pratar låter det ungefär som han kvittrar. Jag kan inte förklara det, men det är där det auditiva pokerfacet kommer in. Och aldrig hör man honom stöna.

Det finns ju även killar med roliga fetischer. En ville till exempel att jag skulle smeta in mig med bajs och gå ut och stå naken på min balkong. Visst gick jag ut på min balkong, iförd mitt nattlinne och rökte en välbehövlig cigg. Sen skulle jag smaka på mitt bajs. Jag sa nej och usch och fy men till slut så smakade jag på mitt fantasibajs. Gurglade mig t.o.m. efteråt för att verka ännu mer verklighetstrogen. Så så kul kan jag ha på jobbet ibland. :)

Nej hörni, jag tänkte arbeta lite nu. Min grabb sover och det är slutet av juli. Grabbar, here I come! Förresten så ska jag pimpa min blogg lite någon dag, men det är inte aktuellt just nu.